Svaren på många av de vanligaste frågorna finner du i miljöförvaltningens kompendium Egenkontroll för fastighetsägare (se nedan).
-
Buller, lånar miljöförvaltningen ut mätinstrument?
-
Miljöförvaltningen varken mäter buller på uppdrag eller lånar ut bullermätare till allmänheten eller verksamheter. Bullermätningar beställs av konsulter på området, så kallade ”akustikkonsulter”. Dessa återfinns i telefonkataloger under sökorden ”Ingenjörer, Akustik”. Det är i första hand fastighetsägaren/verksamhetsutövaren som enligt miljöbalken är skyldig att utreda och stå för kostnaderna för en bullermätning och eventuella åtgärder. Akustikkonsulter kan oftast utarbeta åtgärdsförslag på hur man kommer till rätta med bullret.
Tag kontakt med den verksamhet som bullrar, till exempel byggherren eller byggentreprenören. Tala med den som har det faktiska ansvaret. Be att få bra information om hur länge arbetena ska pågå och vilka bullriga arbetsmoment som kommer att utföras och när. Påpeka att inga bullrande arbeten får pågå under natten, det vill säga mellan kl. 22.00 – 07.00 och till kl. 09.00 helger.
Svaret uppdaterat 13 jan 2011
-
Buller: Hur mycket får det låta i bostaden?
-
I bostaden
När det gäller buller i bostaden tillämpas Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOSFS 2005:6). En ekvivalent (genomsnittlig) ljudnivå på 30 dBA anses som en övre gräns för vad det får bullra. Det kan t.ex. vara en fläkt som bullrar på gården eller taket. När det gäller intermittenta (tillfälliga) maxljud, typ dunsar och slammer ligger riktvärdet på 45 dBA.
Om ljudet innehåller toner, som t.ex. musik så kan riktvärdet komma att skärpas med 5 dBA. Detta beroende lite på vad man har för bakgrundsnivå. Musik är ju ekvivalent av karaktären men innehåller också maximala ljud. Därför mäts både max- och ekvivalentnivåerna. För de låga frekvenserna mäts särskilt nio tersband mellan 31,5 och 200 Hz (Hertz). Lågfrekvent buller anses ha mer påverkan på människans hälsa och ska alltid mätas vid ekvivalenta nivåer. Alla riktvärden för buller inomhus är desamma oavsett tid på dygnet. Det är inga absoluta gränser för hur mycket det får bullra, utan ska användas mer som en vägvisning.
Utomhus
För buller utomhus tillämpas Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller. Det kan bli aktuellt om man t.ex. är tvungen att sova med öppet fönster eller balkongdörr. Då mäter man den ekvivalenta ljudnivån utomhus, med mätmikrofonen fasttejpad direkt på fasaden eller utanpå fönsterglaset.
Det ekvivalenta riktvärdet utomhus varierar under dygnet med 50 dBA mellan kl. 07.00 – 18.00, 45 dBA mellan kl. 18.00 – 22.00 och 40 dBA mellan kl. 22.00 – 07.00 vardagar. Lördagar, söndagar och helger gäller 45 dBA istället för 50 dBA dagtid. Nattetid mellan kl. 22.00 – 07.00 får inga momentana ljud överstiga 55 dBA max.
Svaret uppdaterat 19 aug 2010
-
Buller: Hur mycket får fläktar och aggregat låta?
-
Inomhus
När det gäller buller i bostaden tillämpas Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOSFS 2005:6). En ekvivalent (genomsnittlig) ljudnivå på 30 dBA anses som en övre gräns för hur mycket det bör får bullra. Om en enskild bullerkälla pekas ut, som t.ex. en fläkt, är det endast bidraget från källan som inte får överskrida 30 dBA ekvivalent. Den totala ljudnivån med bakgrunden inräknad kan alltså överskrida riktvärdet. När det gäller intermittenta (tillfälliga) maxljud, typ dunsar och slammer ligger riktvärdet på 45 dBA.
Om ljudet innehåller en ton, eller tonala inslag, så kan riktvärdet komma att skärpas med 5 dBA. Detta beroende på vad man har för bakgrundsnivå. För de låga frekvenserna finns det riktvärden för de nio tersbanden mellan 31,5 och 200 Hz (Hertz). Lågfrekvent buller anses ha mer påverkan på människans hälsa och ska alltid mätas vid ekvivalenta nivåer. Alla riktvärden för buller inomhus är desamma oavsett tid på dygnet. Det är inga absoluta gränser för hur mycket det får bullra men används ändå i de flesta fall som den ljudnivågräns där vi ställer krav.
Utomhus
För buller utomhus tillämpas Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller (RR 1978:5). Det kan bli aktuellt om man t.ex. behöver sova med öppet fönster eller balkongdörr. Då mäter man den ekvivalenta ljudnivån utomhus, med mätmikrofonen fäst direkt på fasaden eller direkt på fönsterglaset.
Det ekvivalenta riktvärdet utomhus varierar under dygnet med 50 dBA mellan kl. 07.00 – 18.00, 45 dBA mellan kl. 18.00 – 22.00 och 40 dBA mellan kl. 22.00 – 07.00 vardagar. Lördagar, söndagar och helger gäller 45 dBA istället för 50 dBA dagtid. Nattetid mellan kl. 22.00 – 07.00 får inga momentana ljud överstiga 55 dBA max.
Svaret uppdaterat 19 aug 2010
-
Energideklaration, när ska man göra?
-
Byggnaden ska alltid ha en energideklaration som inte är äldre än tio år.
I energideklarationen ska anges:
- Byggnadens energiprestanda.
- Om den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemet har gjorts (OVK).
- Om radonmätning har gjorts.
- Om, med beaktande av god inomhusmiljö, energiprestandan kan förbättras.
- Om energiprestandan kan förbättras, rekommendationer på åtgärder.
- Referensvärden för jämförelse med andra byggnader.
Svaret uppdaterat 19 aug 2010
-
Fuktskador, vad bör jag känna till?
-
När fuktskador inte åtgärdas kan mögel, bakterier, alger och kvalster växa till. Om något av följande konstateras i en lägenhet kan anledning finnas att göra vidare undersökningar:
- Mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskonstruktionen eller från till exempel källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas stadigvarande.
- Fuktskador inte åtgärdas och detta innebär en risk för att mikroorganismer kan växa till.
- Fuktskador har åtgärdats bristfälligt, till exempel vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material.
- Synliga fuktskador och fuktfläckar, synlig mikrobiell tillväxt.
- Missfärgningar eller bubblor i mattor och tapeter.
- Omfattande kondens på fönstrens insida vid en utetemperatur av ca -5°C eller lägre.
Om fukt och mögel under ingången Bygg & bo på Stockholm.se
Svaret uppdaterat 19 aug 2010
-
Klagomål från boende, vad händer?
-
Om en boende framför klagomål på inomhusmiljön har du som fastighetsägare ansvaret att utreda störningen. Enligt miljöbalken är det fastighetsägaren som ska kunna visa att klagomålet är ordentligt utrett.
Om en boende anser att fastighetsägaren inte har utrett en störning, eller inte har vidtagit tillräckliga åtgärder kan denne vända sig till miljöförvaltningen, som sedan gör en bedömning för att se om klagomålet ska drivas vidare eller inte.
Svaret uppdaterat 13 jan 2011
-
Klagomål, hur utreder miljöförvaltningen?
-
- När klagomålet blivit ett ärende informerar miljöförvaltningen fastighetsägaren genom en skrivelse att klagomål inkommit och vad störningen avser.
- Fastighetsägaren får ett svarsdatum att inkomma med ett yttrande. I fastighetsägarens svar är det viktigt att det framgår att klagomålet har utretts eftersom det används som underlag för den fortsatta handläggningen av ärendet.
- Vad som händer sedan beror på vad som kommit fram i ärendet. Visar fastighetsägarens redovisning att klagomålet är noga utrett och att det inte råder någon olägenhet för människors hälsa i bostaden avslutas ärendet. Om så inte är fallet, eller om fastighetsägaren inte har redovisat de handlingar som krävs för en bedömning, drivs ärendet vidare.
- En avgift tas ut i de fall ärendet drivs vidare. Avgiften debiteras normalt per timme, enligt kommunfullmäktiges taxa. Avgift tas inte ut om det i ärendet bevisligen inte kan konstateras någon olägenhet, samt att fastighetsägaren uppfyller kravet på egenkontroll.
Ta reda på mer
Är du osäker på hur en utredning ska utföras eller redovisas för miljöförvaltningen? Kontakta avdelningen för hälsoskydd på miljöförvaltningen, tfn 08-508 28 900, mån–tor kl. 8:00–16:00, fre kl. 8:00-15:00
Svaret uppdaterat 13 jan 2011
-
Kranvattnet, vilken temperatur ska det hålla?
-
Varmvatten
Varmvattnet ska vid varje tappställe inte understiga +50° C, enligt Boverkets byggregler.
Kallvatten
Kallvattnet ska hålla en temperatur under +20° grader. Om temperaturen på kallvattnet överstiger +20 grader bedöms det vara tjänligt med anmärkning enligt Livsmedelsverkets drickvatten regler. Om temp överstiger 20 grader trots långvarig spolning av kallvattnet skall detta lämnas till Livsmedelskontrollen .
Svaret uppdaterat 19 aug 2010
-
Köldmedier, vilka får jag inte använda?
-
CFC
(exempelvis R12, R500, R502): yrkesmässig användning förbjuds 1999, men befintliga stationära enhetsaggregat med 900 g CFC eller mindre får fortsätta att brukas så länge det sker på samma plats som tidigare (till exempel vanliga kylskåp och glassboxar som kan finnas på sjukhus och skolor).
HCFC
(exempelvis R22, R401, R402): installation av anläggningar med HCFC förbjuds 1997. 2001 förbjöds påfyllning med HCFC. Exempel på HFC är R407, R134 och R404. Det finns idag alternativ som varken påverkar ozonskiktet eller växthuseffekten (naturliga köldmedier och isobutan (R600).
Mer om köldmedier hittar du i menyn till höger.
Svaret uppdaterat 18 okt 2012
-
Oljecistern, hur tar man den ur bruk?
-
Cistern som tas ur bruk ska tömmas och rengöras. Friliggande rör och överfyllnadsskydd ska dessutom tas bort. Om cisternen ligger i marken bör den tas upp eller fyllas med till exempel sand.
Mer om oljecisterner hittar du i menyn under Miljöregler.
Svaret uppdaterat 9 jan 2013
-
Radon, hur mäter man?
-
Du kan själv mäta radon i ditt hem genom att beställa radonmätare från ett godkänt mätlaboratorium. Mätningen ska pågå i minst två månader under perioden 1 oktober till 30 april.
Mer om radonmätningar under Bygg & bo på stockholm.se.
Svaret uppdaterat 26 jun 2012
-
Radon, hur åtgärdar man?
-
Anlita en konsult som vet hur man kan åtgärda problemet. Vilken åtgärd som väljs beror på hur huset är konstruerat och om radonet kommer från byggnadsmaterialet, marken eller hushållsvattnet.
Mer om hur man åtgärdar radon finns under Bygg & bo på stockholm.se.
Svaret uppdaterat 19 aug 2010
-
Radon, vad är det?
-
Radon är en ädelgas som bildas när grundämnet radium sönderfaller. Radongaserna kan sedan sönderfalla till radioaktiva metallatomer, sk radondöttrar.
Om radon under Bygg & bo på stockholm.se
Svaret uppdaterat 19 aug 2010
-
Radon, vilka riktvärden gäller?
-
Högsta tillåtna radonhalt i bostäder och allmänna lokaler är 200 Bq/kubikmeter.
Svaret uppdaterat 19 aug 2010
-
Råttgift, får bostadsrättsföreningen lägga ut?
-
Nej. Sanering på allmän plats måste göras av ett saneringsföretag. Vid sanering på tomtmark, gårdar till förskolor eller allmanna lekplatser krävs tillstånd från Miljöförvaltningen.
Hastigt påkallade punktsaneringar är undantagna från tillståndsplikten, men måste anmälas till kommunen. Bekämpningsmedel som används vid sanering av skadedjur ska vara godkända av kemikalieinspektionen.
Läs mer om skadedjur under ingången Bygg & bo på stockholm.se
Svaret uppdaterat 19 aug 2010
-
Skadedjur, vem har ansvaret vid problem?
-
Hyresfastigheter
Jordabalkens kapitel 12 reglerar hyresförhållanden och ansvarsfördelning mellan hyresvärd och hyresgäst. Enligt miljöbalken och jordabalken är det fastighetsägarens ansvar att vidta åtgärder för sanering av ohyra och skadedjur. En hyresvärd är skyldig att vidta åtgärder för att utrota ohyra och skadedjur i bostadslägenhet i sin fastighet. Denna skyldighet gäller även om hyresgästen är den som förorsakat förekomst av ohyra. Om hyresgästen inte förorsakat förekomsten av ohyra, kan han kräva ersättning för kostnader han får för åtgärderna att utrota ohyra. (12 kap 17 § Jordabalken). För att förhindra missförstånd rekommenderas att ta kontakta med sitt försäkringsbolag.
Enfamiljshus
Detta gäller även enfamiljhusägare d.v.s. villaägare och radhusboende. Det är deras ansvar att bostaden ska hållas fritt från skadedjur och ohyra. Oftast har dessa former av boende en skadedjursförsäkring som är kopplad till villa- eller hemförsäkring som reglerar förekomst och bekämpning av ohyra eller skadedjur. I situationer där förekomsten av skadedjur är ett faktum bör vederbörande ta kontakt med sitt försäkringsbolag.
Svaret uppdaterat 19 aug 2010
-
Temperatur, hur kallt får det vara i bostaden?
-
Temperaturen i bostäder bör vara mellan 20-24 grader enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Kallare än 18 grader får det inte vara, annat än vid extrema köldknäppar.
Svaret uppdaterat 19 aug 2010
-
Ventilation, vilka flöden gäller för bostäder?
-
I bostäder bör det specifika luftflödet (luftomsättningen) inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme. Uteluftflödet bör inte understiga 0,35 liter uteluft per sekund per kvadratmeter golvarea eller 4 liter per sekund och person.
Svaret uppdaterat 19 aug 2010
-
Värmepumpar, hur ansöker man?
-
Ansökan sker på särskild blankett. Denna uppdateras regelbundet, var därför noga med att ladda ner den senaste versionen. Använd inte gamla blanketter.
Läs instruktionerna noga.
Utförlig information om värmepumpar och vad man behöver för att ansöka hittar du under ingången Bygg & bo på stockholm.se.
Svaret uppdaterat 26 jun 2012
