Vanliga frågor och svar

Övergripande information för staden

• RSS

Buller, lånar miljöförvaltningen ut mätinstrument?

Miljöförvaltningen varken mäter buller på uppdrag eller lånar ut bullermätare till allmänheten eller verksamheter. Bullermätningar beställs av konsulter, så kallade ”akustikkonsulter”. Det är i första hand fastighetsägaren/verksamhetsutövaren som enligt miljöbalken är skyldig att utreda och stå för kostnaderna för en bullermätning och eventuella åtgärder. Akustikkonsulter kan oftast utarbeta åtgärdsförslag på hur man kommer till rätta med bullret. 

Svaret uppdaterat 14 januari 2016

Buller: Hur mycket får det låta från fläktar och musikanläggningar

Inomhus
När det gäller buller i bostaden tillämpas Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus. En ekvivalent (genomsnittlig) ljudnivå på 30 dBA anses som en övre gräns för hur mycket det bör får bullra. Om en enskild bullerkälla pekas ut, som till exempel en fläkt, är det endast bidraget från källan som inte får överskrida 30 dBA ekvivalent. Den totala ljudnivån med bakgrunden inräknad kan alltså överskrida riktvärdet. När det gäller intermittenta (tillfälliga) maxljud, typ dunsar och slammer ligger riktvärdet på 45 dBA.

Om ljudet innehåller en ton, eller tonala inslag, så kan riktvärdet komma att skärpas med 5 dBA. Detta beroende på vad man har för bakgrundsnivå. För de låga frekvenserna finns det riktvärden för de nio tersbanden mellan 31,5 och 200 Hz (Hertz). Lågfrekvent buller anses ha mer påverkan på människans hälsa och ska alltid mätas vid ekvivalenta nivåer. Alla riktvärden för buller inomhus är desamma oavsett tid på dygnet. Det är inga absoluta gränser för hur mycket det får bullra men används ändå i de flesta fall som den ljudnivågräns där vi ställer krav. 

Utomhus
För buller utomhus tillämpas Naturvårdsverkets övergångsvägledning för externt buller. Då mäter man den ekvivalenta ljudnivån utomhus, med mätmikrofonen fäst direkt på fasaden eller direkt på fönsterglaset.

Det ekvivalenta (genomsnittlig) riktvärdet utomhus varierar under dygnet med 50 dBA mellan kl. 07.00 – 18.00, 45 dBA mellan kl. 18.00 – 22.00 och 40 dBA mellan kl. 22.00 – 06.00 vardagar. Lördagar, söndagar och helger gäller 45 dBA istället för 50 dBA dagtid. Nattetid mellan kl. 22.00 – 06.00 får inga momentana (maximala) ljud överstiga 55 dBA max.

Svaret uppdaterat 14 januari 2016

Energideklaration, när ska man göra?

Byggnaden ska alltid ha en energideklaration som inte är äldre än tio år.
I energideklarationen ska anges:

• Byggnadens energiprestanda.
• Om den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemet har gjorts (OVK).
• Om radonmätning har gjorts.
• Om, med beaktande av god inomhusmiljö, energiprestandan kan förbättras.
• Om energiprestandan kan förbättras, rekommendationer på åtgärder.
• Referensvärden för jämförelse med andra byggnader.

Svaret uppdaterat 13 januari 2016

Fuktskador, vad bör jag känna till?

När fuktskador inte åtgärdas kan mögel, bakterier, alger och kvalster växa till. Om något av följande konstateras i en lägenhet kan anledning finnas att göra vidare undersökningar:

• Mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskonstruktionen eller från till exempel källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas stadigvarande.
  
• Fuktskador inte åtgärdas och detta innebär en risk för att mikroorganismer kan växa till.
  
• Fuktskador har åtgärdats bristfälligt, till exempel vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material.
  
• Synliga fuktskador och fuktfläckar, synlig mikrobiell tillväxt.
  
• Missfärgningar eller bubblor i mattor och tapeter.
  
• Omfattande kondens på fönstrens insida vid en utetemperatur av ca -5°C eller lägre.

Om fukt och mögel under ingången Bostad & Miljö på Stockholm.se 

Svaret uppdaterat 13 januari 2016

Klagomål från boende, vad händer?

Om en boende framför klagomål på inomhusmiljön har du som fastighetsägare ansvaret att utreda störningen. Enligt miljöbalken är det fastighetsägaren som ska kunna visa att klagomålet är ordentligt utrett.

Om en boende anser att fastighetsägaren inte har utrett en störning, eller inte har vidtagit tillräckliga åtgärder kan denne vända sig till miljöförvaltningen, som sedan gör en bedömning för att se om klagomålet ska drivas vidare eller inte.

Svaret uppdaterat 13 januari 2016

Klagomål, hur utreder miljöförvaltningen?

1. När klagomålet blivit ett ärende informerar miljöförvaltningen fastighetsägaren genom en skrivelse att klagomål inkommit och vad störningen avser.
2. Fastighetsägaren får ett svarsdatum att inkomma med ett yttrande. I fastighetsägarens svar är det viktigt att det framgår att klagomålet har utretts eftersom det används som underlag för den fortsatta handläggningen av ärendet.
3. Vad som händer sedan beror på vad som kommit fram i ärendet. Visar fastighetsägarens redovisning att klagomålet är noga utrett och att det inte råder någon olägenhet för människors hälsa i bostaden avslutas ärendet. Om så inte är fallet, eller om fastighetsägaren inte har redovisat de handlingar som krävs för en bedömning, drivs ärendet vidare.
4. En avgift tas ut i de fall ärendet drivs vidare. Avgiften debiteras normalt per timme, enligt kommunfullmäktiges taxa. Avgift tas inte ut om det i ärendet bevisligen inte kan konstateras någon olägenhet, samt att fastighetsägaren uppfyller kravet på egenkontroll. 
   

Svaret uppdaterat 13 januari 2016

Kranvattnet, vilken temperatur ska det hålla?

Varmvatten

Varmvattnet ska vid varje tappställe inte understiga +50° C, enligt Boverkets byggregler.

Kallvatten

Kallvattnet ska hålla en temperatur under +20° grader. Om temperaturen på kallvattnet överstiger +20 grader bedöms det vara tjänligt med anmärkning enligt Livsmedelsverkets drickvatten regler. Om temp överstiger 20 grader trots långvarig spolning av kallvattnet ska detta lämnas till livsmedelskontrollen .

Svaret uppdaterat 13 januari 2016

Köldmedier, vilka får jag inte använda?

CFC

(exempelvis R12, R500, R502): yrkesmässig användning förbjuds 1999, men befintliga stationära enhetsaggregat med 900 g CFC eller mindre får fortsätta att brukas så länge det sker på samma plats som tidigare (till exempel vanliga kylskåp och glassboxar som kan finnas på sjukhus och skolor).

HCFC

HCFC (till exempel R22) med fyllnadsmängd över tre kilo får inte användas efter den 1 januari 2015. För utrustning som innehåller mindre än tre kilo, får den användas men inte fyllas på med nytt HCFC-köldmedium.

Svaret uppdaterat 1 februari 2017

Oljecistern, hur tar man den ur bruk?

Cistern som tas ur bruk ska tömmas och rengöras. Friliggande rör och överfyllnadsskydd ska dessutom tas bort. Om cisternen ligger i marken bör den tas upp eller fyllas med till exempel sand.

Läs mer om oljecisterner 

Svaret uppdaterat 16 november 2016

Radon, hur mäter man och åtgärdar?

Information för fastighetsägare av flerbostadshus och allmänna lokaler har vi samlat på en egen sida. Läs mer här

Svaret uppdaterat 13 januari 2016

Råttgift, får bostadsrättsföreningen lägga ut?

Nej. Sanering på allmän plats måste göras av ett saneringsföretag. Vid sanering på tomtmark, gårdar till förskolor eller allmanna lekplatser krävs tillstånd från miljöförvaltningen.

Hastigt påkallade punktsaneringar är undantagna från tillståndsplikten, men måste anmälas till kommunen. Bekämpningsmedel som används vid sanering av skadedjur ska vara godkända av kemikalieinspektionen.

Läs mer om skadedjur under ingången Bostad & Miljö på stockholm.se

Svaret uppdaterat 13 januari 2016

Skadedjur, vem har ansvaret vid problem?

Hyresfastigheter

Jordabalkens kapitel 12 reglerar hyresförhållanden och ansvarsfördelning mellan hyresvärd och hyresgäst.

Enligt miljöbalken och jordabalken är det fastighetsägarens ansvar att vidta åtgärder för sanering av ohyra och skadedjur. En hyresvärd är skyldig att vidta åtgärder för att utrota ohyra och skadedjur i bostadslägenhet i sin fastighet. Denna skyldighet gäller även om hyresgästen är den som förorsakat förekomst av ohyra. Om hyresgästen inte förorsakat förekomsten av ohyra, kan hen kräva ersättning för kostnader hen får för åtgärderna att utrota ohyra. (12 kap 17 § Jordabalken). För att förhindra missförstånd rekommenderas att ta kontakta med sitt försäkringsbolag.

Enfamiljshus

Detta gäller även enfamiljhusägare d.v.s. villaägare och radhusboende. Det är deras ansvar att bostaden ska hållas fritt från skadedjur och ohyra. Oftast har dessa former av boende en skadedjursförsäkring som är kopplad till villa- eller hemförsäkring som reglerar förekomst och bekämpning av ohyra eller skadedjur. I situationer där förekomsten av skadedjur är ett faktum bör vederbörande ta kontakt med sitt försäkringsbolag.

Svaret uppdaterat 13 januari 2016

Temperatur, hur kallt får det vara i bostaden?

Temperaturen i bostäder bör vara mellan 20-24 grader enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Kallare än 18 grader får det inte vara, annat än vid extrema köldknäppar.

Svaret uppdaterat 1 februari 2017

Ventilation, vilka flöden gäller för bostäder?

I bostäder bör det specifika luftflödet (luftomsättningen) inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme. Uteluftflödet bör inte understiga 0,35 liter uteluft per sekund per kvadratmeter golvarea eller 4 liter per sekund och person.

Svaret uppdaterat 1 februari 2017

Värmepumpar, hur ansöker man?

Ansökan sker på särskild blankett. Denna uppdateras regelbundet, var därför noga med att ladda ner den senaste versionen. Använd inte gamla blanketter.

Läs instruktionerna noga.

Utförlig information om värmepumpar och vad man behöver för att ansöka hittar du under ingången Bygg & bo på stockholm.se.

Svaret uppdaterat 13 januari 2016

Senast uppdaterad 7 mars 2017