Du som driver en verksamhet ska ha den kunskap som behövs för att skydda människor och miljö mot olägenheter, framförallt mot brister i vattenkvaliteten.

Därför ska det finnas:

• rutiner för provtagning av badvattnet
• rutiner för hur brister i vattenkvaliteten ska åtgärdas.
• rutiner för kontroll av reningsanläggning,
• rengöringsrutiner för pooler, reningsanläggning samt städning av kringliggande utrymmen.
• Det ska finnas dokumentation på journalföring för kontroll på vattenkvalitet och reningsanläggning  
• aktuell kemikalieförteckning över riskklassificerade kemiska produkter.

Vid avvikelser i vattenkvaliteten som kan innebära en olägenhet för människors hälsa ska du informera miljöförvaltningen snarast. Använd åtgärdsblanketten under relaterade dokument. Du ska omedelbart undersöka orsaken och vidta lämpliga åtgärder.

Täta kontroller bör göras tills dess att de åtgärder som vidtas för att lösa problemet visat sig vara effektiva och hållbara

För dig som är fastighetsägare gäller det att man har en väl fungerande egenkontroll. Det kan tillföra mycket mer än bara vetskapen att lagstiftningen följs. Ofta finns det ekonomiska fördelar med att organisera sin egenkontroll, inte minst genom att en välskött fastighet är en större ekonomisk tillgång än en misskött fastighet.

Vi har samlat allt material som berör dig som fastighetsägare i en broschyr, "Egenkontroll för fastighetsägare" som du kan ladda hem längre ned på sidan.

1. Varför ska du kontrollera?

Det finns ofta ekonomiska fördelar med att organisera sin egenkontroll, inte minst genom att en välskött fastighet är en större ekonomisk tillgång än en misskött fastighet.

Regelbundna kontroller och tydliga rutiner kan minimera kostnaderna.

Genom att du som är ansvarig vet vad som ska göras i en viss situation, till exempel vid en vattenskada, kan problemen ofta begränsas och oväntade kostnader undvikas.

Regelbunden genomgång av fastigheten ger bättre framförhållning vad gäller stora och oundvikliga kostnader till exempel vid stambyte eller ombyggnation av ventilationssystem. Detta kan vara extra viktigt för ett litet bostadsföretag eller en bostadsrättsförening med begränsad budget.

2. Kontrollera regelbundet

Det finns många områden som du bör ha kontroll över, men någon generell
sammanställning över vilka, är svårt att göra, eftersom det varierar från fastighet till fastighet. Identifiera vilka delar av din verksamhet som kan påverka miljön eller människors hälsa. 

Gör en bedömning av riskerna i verksamheten. Till exempel -  Hur höga är radonvärdena i fastigheten? Hur fungerar ventilationen?  Läs mer i kompendiet "Egenkontroll för fastighetsägare" eller testa dina kunskaper om egenkontroll i länken till höger.

Förskolor, skolor och fritidshem ska regelbundet undersöka och bedöma riskerna med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar ska dokumenteras och det ska finnas rutiner för hur klagomål och incidenter hanteras och åtgärdas. Av dokumentationen ska det klart framgå hur det organisatoriska ansvaret är fördelat när det gäller egenkontrollen.

Genom att ha en bra egenkontroll i din verksamhet så kan du visa, inte bara för tillsynsmyndigheten, utan också för föräldrar, barn och personal att verksamheten är miljö- och hälsomässigt kvalitetssäkrad.

Följande är exempel på områden som bör omfattas av egenkontrollarbetet enligt miljöbalken:

• Städrutiner
• Hygienrutiner
• Smittskyddsrutiner
• Buller
• Ventilation
• Inomhustemperatur
• Fukt
• Radon
• Varmvattentemperatur
• Allergi
• Rökförbud
• Kemikaliehantering
• Avfallshantering
• Lokalens utformning, yta, antal toaletter mm
• Skydd mot solstrålning

I broschyren ”En skrift om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem” finns utförligare information om lagar och riktlinjer och vad som är viktigt att känna till inom de olika områdena. Se dokument nedan.

Astma- och Allergiförbundet har också utarbetat checklistor som ett hjälpmedel för förskolans eller skolans egenkontroll av inomhusmiljön. Se länk nedan.

Verksamhetsutövaren är skyldig att skaffa sig kunskap om vilka regler som berör verksamheten. Detta för att skydda både människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Olämpliga produkter, som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, ska ersättas med mindre farliga produkter.

Verksamhetsutövare är till exempel detaljister, tillverkare och importörer. Det kan också röra sig om en hygienlokal där kosmetiska och hygieniska produkter används eller säljs.

Du som bedriver verksamhet som till exempel hårfrisör, kosmetolog eller är butiksinnehavare, ska veta vilka produkter du säljer och använder i din verksamhet och vilka regler som gäller för dessa. Mer om egenkontroll hittar du i menyn till vänster.

Du som driver en verksamhet ska, enligt miljöbalken, ha den kunskap som behövs för att skydda människor och miljö mot olägenheter, framförallt mot smitta.

Tänk på att det ska finnas rutiner för:

• kontroll av utrustning
• rengöring av redskap
• städning av lokalen
• det ska finnas dokumentation som till exempel visar underhållet av desinfektorn
  att autoklaven är kvalitetssäkrad
• resultat från sporprover.
• en förteckning över vilka kemiska produkter som används i din verksamhet och som kan vara farliga för hälsan eller miljön.
  

I infobladet "Miljöbalkens krav på egenkontroll" kan du läsa mer om vad som gäller. Där finns också en praktisk checklista för egenkontrollen för alla verksamheter. Ladda ned infobladet nedan (pdf).

Vill du veta mer, kontakta miljöförvaltningen eller din branschorganisation.

Egenkontrollen ska anpassas till verksamheten. En komplex verksamhet med en stor risk för människors hälsa eller miljön bör ha en mer omfattande egenkontroll än om den är enkel eller innebär en liten risk för miljön. För tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter gäller mer preciserade krav på egenkontrollen. Tänk på att även tillfälliga verksamheter omfattas av kravet på egenkontroll.

För plaskdammar ska det finnas rutiner för:

• uppstart
• skötsel
• drift under säsong samt avslut efter säsong
• provtagning
• städning/rengöring
• kemikaliehantering
• riskbedömning

Ytterst ansvarig för rivningsverksamhet är oftast byggherren. Men som underentreprenör och som uppdragstagare har man ett delansvar i samband med att man utför en åtgärd.

För att motverka misstag och olyckor är det viktigt att det finns rutiner och system som alla inblandade känner till. Genom en tidig dialog med beställaren kan man säkerställa att rätt åtgärder och kontroller vidtas under arbetets gång och att ansvarsfrågan för olika situationer som kan uppstå klargörs innan rivning påbörjas.