Uppföljning inom äldreomsorgen

Enligt kommunallagen ansvarar kommunerna för att följa upp sina verksamheter, oavsett om de utförs i kommunal regi eller av annan utförare.

Det är väsentligt att Stockholms stads verksamheter fullgör sina åtaganden. Därför har kommunfullmäktige beslutat om en stadsgemensam uppföljningsmodell inom äldreomsorgen där samtliga verksamheter följs upp vartannat år.

Ibland behöver uppföljning förekomma oftare, exempelvis om verksamheten är nyetablerad eller har påvisat ojämn kvalitet.

Tre uppföljningsmetoder

Modellen bygger på tre uppföljningsmetoder som tillsammans ger underlag för en helhetsbedömning av verksamhetens sammantagna kvalitet. Stadens egna tjänstemän genomför uppföljningarna enligt stadens gemensamma metoder.

Verksamhetsuppföljning utvärderar strukturkvalitet, det vill säga följsamhet till avtal, lagar, författningar och uppdrag. Verksamhetsuppföljare på respektive stadsdelsförvaltning gör verksamhetsuppföljning.

Kvalitetsobservationer handlar tittar på processkvalitet. Det är den faktiska kvaliteten i mötet mellan personalen och den äldre. Äldreförvaltningens kvalitetsobservatörer genomför kvalitetsobservationer.

Kvalitetsuppföljning på individnivå mäter resultatkvalitet. handlar om den enskildes upplevelse av äldreomsorgen. Biståndshandläggare från respektive stadsdelsförvaltning gör kvalitetsuppföljning på individnivå. 

Inte nöjd med vården och omsorgen

Synpunkter och klagomål kan lämnas till respektive utförare, stadsdelsförvaltning eller äldreförvaltningen. Den som har tagit emot klagomålet ansvarar för att följa upp ärendet. Verksamheterna ska skyndsamt utreda alla synpunkter och klagomål samt åtgärda och besvara dem.

Äldreförvaltningens inspektörer kan vid behov och på förekommen anledning genomföra inspektion i verksamheter utifrån de klagomål som inkommit.

Uppdaterad